FAQ

Här hittar du svar på vanliga frågor. Hittar du inte det du söker, kontakta oss gärna!

Jag vill göra omval hur gör jag?

Under 15 april till 15 maj kan du logga in på ansökningswebben med koden du har fått frå din studievägledare. Ansökningswebben finner du via www.utbildningskaraborg.se.

Har du ingen kod, kontakta din studievägledare eller antagningskansliet. 

Jag har tappart bort min lösenord/inloggningsuppgifter för att logga in och se min ansökna/antagning. Hur kan jag få lösenordet igen?

Om vi har registrerat, eller om du själv har skrivit in, aktuell e-postadress i ansökningswebben kan du  hämta ut dina inloggningsuppgifter via Hämta lösenord. Du skriver in ditt personnummer och klickar på "Skicka in". Ett e-postmeddelande med dina inloggningsuppgifter skickas då till den e-postadress vi har registrerad på dig.

OBS! Denna funktion fungerar endast om du angivit rätt e-postadress. Om du ofta byter e-postadress, kan det vara bättre att ange vårdnadshavares e-postadress.

Om du tappar bort/glömt ditt löseord kan du även kontakta din studie- och yrkesvägledare för att få ett nytt.

Jag har inte kommit in på det program jag har sökt –Varför?

1.Ej behörig

2.För lågt meritvärde. På antagningsbeskedet framgår det hur många poäng som krävs för programmet man sökt. Om man är behörig står man som reserv till högrehandsval.

3.Andrahandsmottagen eller ej mottagen som sökande

4.Sent inkommen ansökan

Mitt meritvärde är felaktigt – jag ska ha mer poäng

1.Meritvärdet är summan av de 16 eller 17 bästa betygen i ditt slutbetyg från grundskolan.

Från och med antagningen till läsåret 2014/2015 är det möjligt att få 340 i meritvärde, jämfört med tidigare 320. Endast de elever som läst moderna språk som språkval kan räkna 17 betyg och får därigenom tillgodoräkna sig även detta betygsvärde. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

2.Något är felrapporterat in i vårt antagningssystem. Kontakta din skola för att se över betygen. Vi kan inte ta emot betygsändringar via telefon utan kräver ett betygsdokument som är skickat från skolan.

Antagningspoängen i preliminärantagningen var mycket lägre i våras, hur kan de vara så mycket högre nu?

1.Antagningspoängen i preliminärantagningen bygger på elevens höstterminsbetyg. Generellt är elevernas vårterminsbetyg högre än höstterminsbetygen.

2.Nya sökande med höga betyg kan ha sökt programmet i omvalsperioden

Jag står som reserv – när får jag reda på om jag kommit in?

I början av augusti gör vi den första reservantagningen. Då har svaren från alla elever registrerats och därmed har lediga platser uppstått. Efter denna antagning skickar vi ut nya antagningsbesked till berörda elever. Sedan pågår reservantagning fram till den 15 september och eleverna blir då kontaktade via brev eller telefon från oss.

Jag står som reserv nr 5 - hur stor chans har jag att komma in?

Det är omöjligt att svara på hur stor chans man har att komma in, men det finns några saker man kan titta på för att skapa sig en uppfattning om antagningsläget, antal platser på programmet, antal sökande och meritvärdet.

Jag har kommit in på mitt val 2 och står som reserv till val 1. Men jag står hellre som reserv till val 3.

Har du kommit in på val 2 och står som reserv på val 1, så är det detta som gäller. Alla alternativ som står efter ditt val 2 ”faller” bort och är inte längre aktuella. De platserna ha gått till andra elever. Antagningssystemet går ut på att eleverna ska komma in på programmen i den ordningen de har rangordnat dem.

 

Är man intresserad av lägrehandsval måste man göra ett sent omval och därmed hamna sist i kön.

Hur ska jag svara på svarskortet?

Svarar gör du via www.utbildningskaraborg.se (via LOGGA IN).

 

Om du har sökt en utbildning utanför vårt antagningsområde får du även ett antagningsbesked via dem. På antagningsbeskedet ska det alltid stå hur man svara. I praktiken kan du bli antagen till program inom vårt antagningsområde, men även till program utanför vårt antagningsområde. Viktigt att du svarar alla antagningsområden du har blivit antagen till.

Jag är inte nöjd med det jag har kommit in på – hur ska jag göra för att byta program?

När den slutliga antagningen är klar, kan ändringar av val endast göras till program med lediga platser. Fyll i en ny ansökan via ansökningsblanketten (sent omval) och posta eller mejla in den till Antagningskansliet.

Jag har inte fått något antagningsbesked alls, varför?

Du som inte har kommit in på något nationellt program får inget antagningsbesked. Du kommer att få information om dina valmöjligheter via din hemkommun under juli-augusti.

Jag vill nu söka IMPRO (PRIV) hur gör jag?

Om du inte är behörig till ett nationellt program kan du söka en IMPRO-plats. Fyll i en ny ansökan via ansökningsblanketten (sent omval) och posta eller mejla in den till Antagningskansliet. Samma regler gäller för IMPRO som för nationella program. Sen ansökan = i mån av plats.

Det står inte antagen eller reserv på IMPRO (PRIV) jag sökt, varför?

Pga. att du har sökt IMPRO, som för tillfället har noll platser.

Det betyder att skolorna beslutar efter slutlig antagning hur många IMPRO platser som ska finnas. Det kan alltså tillkomma platser under augusti, har du då kommit in på sökt IMPRO meddelas du via brev eller telefonsamtal.

Kan man komplettera betyg under sommaren?

Ja, man kan lämna in betyg fram till skolstarten. Observera dock att betyg inkomma efter den 26 juni, kan endast antagning ske till de program som har reservplatser. Vi räknar om ditt meritvärde och blir du behörig, kan du antingen bli antagen eller reserv till programmet.

Vad är APL?

APL innebär att utbildningen flyttas från skolan till ett eller flera företag under ett antal veckor. Du lär dig sådant som är lättare att lära sig på en arbetsplats än i skolan.

Var du gör din APL, beror naturligtvis på vilket yrkesprogram, vilken inriktning eller vilka kurser som du läser i skolan. APL ska omfatta minst 15 veckor av studietiden

Vem kan söka till gymnasiet?

Du får söka till gymnasiet till och med det år du fyller 19 år, under förutsättning att du inte redan har ett avslutat gymnasieprogram. 

Läs mer om behörighet här

Hur ser betygsystemet ut på gymnasiet?

Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat.

Lägg ihop poängen för dina 16 eller 17 högsta
betyg. Detta blir ditt meritvärde.
A = 20 p B = 17,5 C = 15 p
D = 12,5 p E = 10 p

Vad är ett gymnasiearbete?

Alla elever inom gymnasieskolan ska göra en större självständig arbetsuppgift, ett gymnasiearbete som omfattar 100 poäng.

Det är viktigt att du gör ett godkänt gymnasiearbete. Det är ett av villkoren för att få en gymnasieexamen. Det är också ett bevis på att du uppnått målen för ditt program.

Hur får jag gymnasieexamen?

För en yrkesexamen krävs följande:
– Du måste ha betyg i kurser som omfattar 2.500 p
– Du måste ha lägst betyget E på kurser som omfattar minst 2.250 p
– Du måste ha lägst betyget E i kurserna svenska, alternativt svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1
– Du måste ha lägst betyget E på kurser inom de programgemensamma ämnena som omfattar minst 400 p
– Du måste ha betyget E på ditt gymnasiearbete

För en högskoleförberedande examen krävs följande:
– Du måste ha betyg i kurser som omfattar 2.500 p
– Du måste ha lägst betyget E på kurser som omfattar minst 2.250 p
– Du måste ha lägst betyget E i kurserna svenska, alternativt svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1
– Du måste ha betyget E på ditt gymnasiearbete

Vem får söka gymnasiesärskolan?

Har du gått i den obligatoriska särskolan eller kan påvisa behörighet att gå i gymnasiesärskolan har du rätt att påbörja gymnasiesärskolan.

Gymnasiesärskolan är en särskild skolform, som erbjuder utbildningar för dig som på grund av dokumenterade behov har rätt till en mer anpassad studiegång och större utbildningsresurser än vad den vanliga gymnasieskolan kan ge. Programmen på gymnasiesärskolan omfattar 3.600 timmar som du läser på fyra år. Läs mer här.

Vad är IM?

Det finns fem olika introduktionsprogram som ska ge obehöriga elever nya möjligheter.
Via programmen kan eleven bli behörig till ett nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. Introduktionsprogrammen ska bättre tillgodose obehöriga elevers olika behov.

De fem introduktionsprogrammen är:

  • Preparandutbildning
  • Programinriktat individuellt val
  • Yrkesintroduktion
  • Individuellt alternativ
  • Språkintroduktion.
Hur fungerar det med gymnasiegemensamma ämnen?

Kurser i de gymnasiegemensamma ämnena läser alla elever på gymnasieskolan.

Innehållet i kurserna anknyter till det program du läser.
Svenska
Svenska 1 – 100 p
Samtliga program

Svenska 2 – 100 p
Högskoleförberedande programmen + Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet

Svenska 3 – 100 p
Högskoleförberedande programmen

Kurserna svenska 2 och 3 krävs för grundläggande behörighet till högskolan och måste erbjudas dig som läser ett yrkesprogram.

Svenska som andraspråk 1– 3,
100 p + 100 p + 100 p
Svenska som andraspråk är till för dig som har ett annat modersmål. Du kan läsa dessa kurser istället för kurser-na i svenska men även som språkval inom det individuella valet.

Observera att kurserna i svenska som andraspråk ger samma behörighet till fortsatta studier som kurserna i svenska.

Engelska
Engelska 5 – 100 p
Samtliga program

Engelska 6 – 100 p
Högskoleförberedande program + Hotell- och turismprogrammet

Kursen engelska 6 krävs för grundläggande behörighet till högskolan och måste erbjudas dig som läser ett yrkes-program.

Matematik
Matematik 1 – 100 p
Samtliga program

Matematik 2 – 100 p
Ekonomi-, Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammet

Matematik 3 – 100 p
Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet

Samhällskunskap
Samhällskunskap 1a:1 – 50 p
Yrkesprogram

Samhällskunskap 1 – 100 p
Högskoleförberedande program

Samhällskunskap 2 – 100 p
Ekonomiprogrammet

Religionskunskap
Religionskunskap 1 – 50 p
Samtliga program

Naturkunskap
Naturkunskap 1a:1 – 50 p
Yrkesprogram

Naturkunskap 1 – 100 p
Högskoleförberedande program

Historia
Historia 1a:1 – 50 p
Yrkesprogram

Historia 1 – 100 p
Högskoleförberedande program

Historia 2–kultur – 100 p
Estetiska programmet
Humanistiska programmet

Idrott och hälsa
Idrott och hälsa 1 – 100 p
Samtliga program

Om jag har ett annat modersmål än Svenska?

Du som läser ett nationellt program och har ett annat modersmål än svenska har vissa möjligheter att få hjälp och stöd.

– Du kan läsa svenska som andraspråk
– Du kan få modersmålsundervisning
– Du kan få studiehandledning på ditt modersmål.

Behöver du den här hjälpen ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare, helst redan när du ansöker till gymnasieskolan

Hur fungerar individuella val på gymnasiet?

Individuellt val omfattar 200 p och finns inom samtliga program. Du får här bestämma vilka kurser du vill läsa, men det är skolan som bestämmer vad de kan erbjuda.

Du kan till exempel välja kurser som ger dig större möjligheter till fortsatta studier. Det är en stor fördel om du redan i din gymnasieexamen är behörig till de utbildningar som du kan tänka dig att söka på högskolan. Kurser inom till exempel moderna språk, engelska och matematik ger också extra meritpoäng vid ansökan till högskolan.

Du kan även välja kurser inom dina karaktärsämnen eller andra kurser som intresserar dig. Gymnasieskolorna brukar erbjuda sina elever att välja mellan många olika kurser. Det är den enskilda skolan som sedan bestämmer hur många elever som måste välja en kurs för att den ska bli av.

Hur många poäng innehåller en kurs på gymnasiet?

Samtliga ämnen i gymnasieskolan är indelade i kurser. Hur stor en kurs är anges med poäng. Ju fler poäng i ett ämne eller en kurs du har, desto mer får du lära dig.

1 poäng motsvarar ungefär 1 timmes (60 min) undervisning, men detta kan skilja något mellan olika ämnen.

Vad är lärlingsutbildning?

Du kan i många kommuner söka till en lärlingsutbildning inom ett eller flera yrkesprogram. Det innebär att du söker och kommer in på det yrkesprogram som du tycker passar dig bäst. Notera att du måste vara behörig till ett nationellt yrkesprogram för att kunna söka en lärlingsutbildning.

När du läser på programmet är du ute minst halva tiden på en eller flera arbetsplatser. Du kommer till skolan för att läsa de gymnasiegemensamma ämnena och för att läsa de mer teoretiska kunskaperna som du behöver i ditt yrke.

 

Du ska få samma kunskaper som de elever som läser i skolan. Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig på ett annat sätt.

 

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många platser man har och inom vilka program. Du kan även fördjupa dig inom ett speciellt yrke, där skolan inte kan anordna en utbildning.

Hur gör jag om jag vill läsa moderna språk på gymnasiet?

Samtliga elever har möjlighet att välja kurser i ämnet moderna språk inom det individuella valet eller (för många program) inom programfördjupningarna.
Du som läser ett högskoleförberedande program – utom Estetiska programmet och Teknikprogrammet – har ett antal poäng där du obligatoriskt ska läsa kurser i moderna språk.
–     Du som väljer att läsa ett nybörjarspråk börjar med steg 1.
–     Du som läst språket i grundskolan som elevens val får börja på steg 2.
–     Du som läst språket i grundskolan som språkval får börja på steg 3.

OBS! Tänk på att kurser i engelska och moderna språk kan ge viktiga meritpoäng när du söker till högskolan

Vad är fristående gymnasieskolor/friskolor?

En friskola är en skola som inte ägs av en kommun eller ett landsting/region. Friskolan drivs i stället av ett företag eller en organisation.

Alla som vill har rätt att söka till ett program på en friskola, oavsett vilken kommun den ligger i. Om din hemkommun erbjuder samma program, som du söker på en friskola (i en annan kommun) kommer CSN inte att betala ut något inackorderingstillägg.

Vad är IMPRO (PRIV)?

Antalet IMPRO platser beslutas efter den officiella antagningen i juni. I mån av plats på yrkesprogrammet.


Behörighetskrav till IMPRO
Du ska ha lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk + engelska eller matematik + 4 ämnen.
Ett andra alternativ är att du har lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk + engelska + matematik + 3 ämnen.

Det kan skilja sig mellan de olika kommuner på vilka program de erbjuder IMPRO. Det finns inte något tvång för kommunerna att erbjuda IMPRO-platser

Hur fungerar det med Reducerat eller utökat program?

Reducerat program:
Du som har studiesvårigheter kan befrias från undervisning i något/några ämnen eller kurser.  Det är rektorn som fattar beslut om att reducera (ta bort) en eller flera kurser. Du kan då få möjligheten att koncentrera sig på de övriga kurserna. De reducerade kurserna får motsvara högst 10 %.

Önskar du mer information om reducerat program kontakta din Studie- och yrkesvägledare.


Utökat program:
Du kan ansöka om att få läsa något ämne eller någon kurs utöver dina 2.500 poäng. Det är alltid rektorn som beslutar om du ska få utökat program. Det beror på om man tycker att du klarar av att läsa extra kurser.

OBS! Det finns ett viktigt undantag. Du som läser ett yrkesprogram har alltid rätt att läsa de tre kurser – svenska/svenska som andraspråk 2 och 3 och engelska 6 – som krävs för grundläggande behörighet till högskolan. Inom många yrkesprogram måste du läsa en av kurserna som utökat program.

Önskar du mer information om utökat program kontakta din Studie- och yrkesvägledare.

Hur får jag ihop min studieekonomi?

Du som går på gymnasieskolan kan få studiehjälp till och med vårterminen det år då du fyller 20 år.

 

Studiebidrag
Bidraget kommer automatiskt per månad och du behöver inte ansöka om det.

Reseersättning

Du kan få reseersättning om din resväg till skola eller APL-plats är sex kilometer eller längre. Oftast utgår reseersättningen i form av exempelvis ett busskort. Du ansöker genom skolan.

Extra tillägg

Du kan få ett tillägg per månad. Tillägget prövas med hänsyn till din och dina föräldrars ekonomi och du måste ansöka om det hos CSN.

Inackorderingstillägg
Om du, på grund av långa restider, måste flytta hemifrån, kan du ansöka om att få inackorderingstillägg.
Du som söker till en kommunal skola utanför den egna kommunen ska söka ditt inackorderingstillägg hos hemkommunen. Vilket belopp du får skiljer sig åt mellan olika kommuner. 
Du kan också söka inackorderingstillägg hos CSN. Det gäller dig som ska studera på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. Du måste ha minst två timmars resväg mellan hemmet och skolan. Beloppets storlek beräknas på avståndet mellan föräldrahemmet och skolan eftersom det även inkluderar bidrag till hemresor.

OBS! Det finns tillfällen då du inte får inackorderings¬tillägg även om du studerar på en annan ort:
– Om du läser en nationell inriktning eller nationellt program som finns på hemorten (s.k. frisök, läs mer  på sidan 5 under "Att söka till en annan ort").
– Om du läser vid en fristående gymnasieskola och CSN anser att du kan läsa samma nationella program eller inriktning i hem-kommunen (eller samverkanskommun).

Studiemedel

Studiemedel (”studielån”) är ett alternativ när du fyllt 20 år. Studiemedel är uppdelat i en bidragsdel och en lånedel.

Om du vill veta mer
Kontakta kuratorn eller studie- och yrkesvägledaren på din skola. Detta är särskilt viktigt för dig som vill söka skolor på andra orter än hemorten. Du kan också söka information på csn.se

Ska du flytta?

Det är viktigt att du i god tid meddelar antagningskansliet att du ska flytta. Ansökan ska alltid lämnas till antagningskansliet i din nuvarande hemkommun.

 

Antagningskansliet skickar alltid din ansökan vidare till den kommun du sökt till.

 

Här kan du läsa mer om flyttanmälan

 

Om jag behöver läsa mer efter gymnasiet?

Komvux   

På komvux, den kommunala vuxenutbildningen, har du möjlighet att studera om du fyllt 20 år eller då du avslutat din gymnasieutbildning.

Du kan till exempel komplettera din gymnasieutbildning med de kurser du behöver för att söka olika utbildningar på högskolan.

Folkhögskolan   

Du kan på en folkhögskola läsa allmänna kurser eller kurser inom olika områden.

För de flesta utbildningar på folkhögskola gäller en åldersgräns på 18 år, men det finns även skolor som anordnar utbildningar för dig som är yngre.

Läs mer om Sverige folkhögskolor på www.folkhogskola.nu